dans

Sitter och kikar på bilder från min Kenyapraktik/Kenyaresa och längtar tillbaka med hela min kropp och sinne.

Blyg Moa och blyg flicka.

Goa grabbar.

På besök uppe på Mount Kenya. Mycket kallt där. (Svensk sommar-kallt)

Yepp. Almost been there. Toppen på Mount Kenya, Afrikas näst högsta berg.

Kenyansk buss. Vill man åka med står man vid vägen och vinkar åt den. (Ja, hippievarning!)

Fotbollsmatch mellan "mitt" barnhem mot ett annat barnhem. Mycket uppskattat och skoj.

Vi finner nya funktioner på min filmkamera. Spännande!

Här är jag iväg på safari. Babianbäbba.

Lyckligt vårtsvinsbarn. Som Pumba ungefär.

Hotellrum. Ja, det är ett tält.

Elefantmamma med ca 3 månaders elefantbäbba.

När vi körde in i zebraflocken längtade jag hem för första gången. Det luktade häst..

Typ Mufasa. Fast otecknad.

Hälsade på Masaiierna.

Tvättar gör man, annars luktar man illa.

Yo yo, da gangsta.

Indiska oceanen och jag.

Ja, det är chill.

Familjehelg i helgen. Toppen! Jag älskar att träffa min familj! Mamma och pappa bjöd oss på restaurang och efter det totalöverraskade de oss med att ta med oss till musikal i Skövde!

Jag älskar överraskningar! Jag älskar musikaler!

Underbart är kort har jag hört (konstigt uttryck) och idag for Hanna tillbaka till Norgelandet.

På onsdag far jag till Enköping för att vara där resten av lovet. Det ska bli skönt att vara med Edward mer ordentligt än bara en helg, men jag tycker det är så himla tråkigt att fara hemifrån. Jag gillar att vara hemma.

En sak jag bestämde mig för idag var att jag nog aldrig kommer bosätta mig i norra Sverige. (Fast bosätta mig alltså, så där med villa, vovve, volvo.) Nä, det är alldeles för långt hemifrån. Jag vill inte att det ska behöva ta 13 timmar för mig att fara hem. Tjockholm eller Götet, det är bra avstånd. Och bra färdvägar, utan byten när man åker tåg.

David skjutsade hem mig, hela vägen från Fränsta till Töreboda och det var skoj. Vi drog roliga skämt och blev stoppade av polisen och sånt. Händelserik och lajbans bilfärd.

Hur som helst, helgen har varit fantastisk och resten av lovet kommer säkert också bli fantastiskt.

Jag kände mig så stolt! Jag kände mig som en stolt mamma!

Den här stunden firar vi med en fin bild.

Puss och kram på alla underbara i Artist för att ni har förgyllt min dag!

Anna-Karin tyckte att vi, inför vår julshow, skulle gå på en lektion Orientalisk dans. Så det gjorde vi.

Vi fick lära oss att vicka på höfterna och spreta med långfingrarna. Dansläraren var jättebra, det enda egentliga felet med henne var att hon var lång, smal och vacker så när man stod bredvid henne såg man ut som en Gimli utan skägg.

Om man undrar hur man ser ut när man dansar orientaliskt så ser man ut i stil med så här:

Om några veckor ska vi hålla en egen danslektion för klassen. Då ska vi ha en uppvärmningsdans, ett fyspass, lite teknik och sist men inte minst ska vi ha en egen dans som vi ska lära ut.

Att komma på en uppvärmingsdans och en färdig kombination är töntigt svårt. Det är minst sagt ett äpple att bita i.

Det är ju tydligen jättesvårt att hitta boende i vår huvudstad, i alla fall om man vill ha ett humant pris på hyran. Och bo hur långt bort från skolan vill man inte heller göra.

Anna-Karin berättade härom dagen att det var en elev som kom försent till en lektion och blev utestängd hela förmiddagen, bara för att han kom fem minuter försent. Och när han inte varit med på hela förmiddagen hade han missat så mycket så han inte kunde vara med på eftermiddagen heller.

Bor man för långt bort är ju risken att tåg och bussar är försenade och då missar man minsann en del.

I det här shyffet skulle inte vara helt fel att bo, men då ska man också ha råd med en 120 kvm-lägenhet i Gamla stan. Jaja. Vad är väl en bal på slottet..?

Fast igår var jag tvungen att gå efter bara någon timme, jag var helt illröd i ansiktet, törstig och hade en uns av huvudvärk så jag tänkte att det var nog bäst.

Så efter att jag duschat och var klädd skämde jag bort mig själv med två smörgåsar, en clementin, ett glas oboy(!) och en skål med frusna hallon med chokladsås. Det var jag så värd! På allt detta hade vi en mysig stund med Dobidoo. Fredagsmys!

Idag har jag chillat på rummet i princip hela dagen. Jag har löst ett melodikryss för första gången alldeles själv, hela utan att behöva ringa mamma eller pappa. Mäkta stolt måste jag erkänna.

Erik, denna underbara man, följde med mig till affären och handlade. Med det fina vädret som varit idag borde det varit straff om man inte har varit utanför dörren idag.

Jag tror att en del av den argheten jag haft i veckan börjar lägga sig så smått, men jag skulle inte bli överraskad om det bara var ett lugnt läge just nu och det kan blossa upp när som helst. Det behövs mer än bara en helg för att få bort det här.

Jag tänkte lägga en fin bild här, men det sket sig.

Det beror ju antagligen på den bristande sömnen sedan förra helgen och nu i veckan när det inte heller var speciellt mycket av den varan, men det är många saker som har uppstått att bli bitter för också. Illa!

Jag behöver komma bort. Det kommer bli så välgörande med lovet om en vecka. Tänk, om en vecka kommer David och skjutsar mig härifrån.

Senaste grejen jag blir bitter för, som jag fick reda på i morse, var att vi i dans inte kommer kunna träna på två dagar. De ska ha loppis i danssalen i morgon, och idag ska de ställa i ordning för den. Och vi kan inte vara i någon av de andra salarna, för där håller är Artisterna i full gång med att öva till deras konsert på tisdag.

Vi dansare har hamnat i kläm!

Dessutom ska jakt och fiske få en skyttestimulator (jag vet inte om det var rätt stavat) som de antagligen kommer sätta upp danssalen och då kommer det bli ännu mer upptaget där.

Ååååh vart är all min positiva energi som jag alltid brukar bära runt på?

Jag blir så trött och sliten av att gå omkring med en massa ilska inom mig. Det känns precis som i somras när jag konstant gick och var arg på min chef. Jag måste få ut det på något sätt och jag vet inte hur! Skulle varit skönt att kickboxats lite igen.

Nä, nu går jag och lägger mig igen.. finns ju ändå ingeting att göra och dessutom är det nog trevligast för alla andra.

1. Karaktärskor (dansskor med klack) i storlek 35-35,5

2. Pengar till danskläder

3. Pengar till danskläder

4. Upplevelser (som att gå och se en musikal som exempel)

4,5. Musikalfilmer (dem jag har är Chicago, Mamma Mia, Fantomen på Operan, Grease, Singin' in the rain, Sound of Music och West Side Story)

5. En smidig kamera som håller i längden

Så där ja.

Och tyvärr pappa, de är inte rosa..

Nu har jag fått reda på att det inte kommer bli någon stor avslutande show i vår, utan det är vår turné som blir det stora för oss. Turnén kommer vara mellan sportlovet och påsklovet, så om det är någon som är intresserad av att vi ska komma till någon stad i Sverige så hör av er!

I helgen var det läger, i söndags tog det 13 timmar för mig att komma tillbaka till skolan (på grund av förseningar) och jag kom i säng jobbigt sent. I Ånge fick jag vänta två timmar och där var det ett gäng hormonstinna tonåringar som inte visste att man i den åldern ska ligga i sängen klockan halv tio på kvällen..

Nej då, jag blev inte alls bitter på den resan..

Som tur var hade jag snällt och trevligt sms-sällskap hela vägen.

Jag har blivit Mary Kay-konsult också. Det betyder att jag visar och säljer smink och hudvård för främst kvinnor, men i viss mån hudvård till män också. Om det är någon som vill samla ihop ett par kompisar och att jag ska komma och visa lite så man får klämma och känna lite på grejerna så är det bara att hojta.

Snart är det lov. Åh vad skönt! Då ska jag äntligen få rida igen! Det är provjobb till i sommar som gäller, turridning. Och några dagar in på lovet ska jag fara till Enköping och vara där resten av tiden tills det är dags att fara uppåt i landet. Jag längtar! Jag längtar till min familj och min kära och min underbara vovsing och till hemma och till kompisar och till söder.

Apropå söder, det har kommit snö hit! Igår gjorde jag min första snöboll. Fast den har inte kommit precis hit. Någon mil väster ut, men jag ser massa snö från mitt fönster i skidbacken som ligger en bit från skolan. Snön som jag gjorde snöbollen av kom från en bil.

Idag har jag fet träningsvärk i magen. Jag är biff:

Nu på våren ska vi ha en stor föreställning tillsammans med Artisterna, så våra lärare har behövt sitta hela dagen och planera den. Därför har vi haft en gästlärare idag, som tog hand om oss istället.

Hon är typ jätteelitsuperduktiglärare i modern dans. För er som undrar vad modern dans är (mamma) länkar jag till ett youtubeklipp där det är några kinesiska damer som gör en väldigt vacker modern dans. Att kineser sedan är helt dumma i huvudet vad gäller perfektion och stil, och att deras dans inte går att jämföra med vår amatörmässiga, är inget jag har några åsikter om.

Hur som helst. Det var jättekul i alla fall. I början var jag lite försiktig och inte så sprudlande, vilket hade med att göra att det inte är min favoritdans och att jag var trött, men tillslut så var det riktigt kul och det gick fantastiskt bra! Kan nog bli något av det, i framtiden vill säga.

Bjuder på en ful liten balettbild också, från när vi tränar utan Anna-Karin.

Nu har jag även fixat så jag kan komma hem till jul, för det var nämligen inte helt självklart.. Jippie!

Vi hade det fint och en lugn helg. Vi spelade kubb, såg på film, åt upp min chilifrukter (fick hjälp av Ida), blev bjudna på pannkakor av Ida, trängdes i det lilla köket, handlade på både Coop och Ica, mysde och hade trevligt.

En kanonhelg helt enkelt!

Förresten, jag faceplantade gräsmattan också..

1. Pengar till danskläder

2. Pengar till danskläder

3. En smidig kamera, som håller i längden

3,5. Musikalfilmer (de jag har är Chicago, Mamma Mia, Fantomen på Operan, Grease, Singin in the rain, Sound of Music och West Side Story)

4. Upplevelser (gå och se en musikal som exempel)

Först tyckte jag att jag bara var mesig, men nu efteråt börjar jag känna mig tuff eftersom jag tog i så.

Jag är hård! (I alla fall snart, när jag har tränat lite mer.)

Det var andra gången det kom tårar på någon lektion. Så nu har vi fått ihop svett och tårar. Det är bara att vänta på blodet också, men jag tvivlar inte på att det mycket möjligt är här snart. Haha, vi är grymma!

Men sedan kommer ju en dag som för mig är lite extra speciell:

Så jag tänkte skriva en liten önskelista, vilket de flesta brukar tycka är jättebra. (De flesta är alltså min familj.)

1. Pengar till danskläder.

2. Pengar till danskläder.

3. En smidig kamera, som håller i längden.

4. Upplevelser (gå och se en musikal som exempel)

Jag önskar mig en massa annat också, men det är mera i stil med "Jag önskar att jag kunde alla balettermer utantill" och "Jag önskar att jag kunde teleportera mig mellan platser", så det är inget jag har till krav att få i födelsedagspresent.

Ciao!

Nu helgen har vi hunnit med en massa:

• Äta god och nyttig mat på en indisk restaurang

• Äta god och nyttig mat som Emma lagade

• Kollat på två filmer med en sjukt snygg skådespelare (ja, han hade några drag som liknade Edward)

• Myst

• Gått på lina

• Spelat tv-spel

• Shoppat

• Haft rolig förfest

• Varit på ett inte lika rolig uteställe

• Pratat till jättesent på natten

• Segat

• Snackat allmän skit

• Busat (så klart)

och

• Skrattat magmusklerna av oss

Mycket händelserik och viktig helg.

Kärlek på er!

I fredags hade vi en HLR-utbildning. Jag har ju redan gått den, men jag ville gärna gå igen eftersom det är skoj. Och det gjorde jag verkligen rätt i, för killen som var instruktör var helbra! Han hade varit brandman, ambulanssjukvårdare och efter det utbildade han sig till instruktör. Nu pluggar han upp naturvetenskapsämnena här på Ålsta för han tänker bli läkare nu istället. Go kille!

Hur som helst, han var väldigt bra på sitt jobb och jag fick även lära mig lite nytt. Så nu kan jag nog rädda ännu fler liv. Om det skulle krisa, så att säga.

Jag har kommit upp på ett trappsteg nu, när det gäller träningen. Lite segt, så det är bara att vänta på nästa trappsteg att streta sig upp för. Anna-Karin har redan förvarnat oss att det skulle bli så här för oss, men jag trodde inte att det skulle bli så här så snart för mig. Men, som den fightern jag är, kämpar jag vidare med leendet fastklistrat i ansiktet. Yeah!