dans

Nu har jag fått min frys! Den är rätt söt, vit och den låter. Jag hoppas bara att den inte låter så mycket att jag inte kan sova. Det märker vi helt enkelt.

Idag hade vi vår sista uppdansningsdag. Det gick ganska bra, men jag blev inte nöjd med den moderna dansen. Jag brukar ju göra mycket bättre på de vanliga lektionerna. Vi hade balett och breaking på uppdansningen också, breaking skulle vi dessutom ha på eftermiddagen senare, men vår lärare var så snäll så vi hade en strech- och pratlektion då istället.

Det kändes väldigt slappt hela eftermiddagen, eftersom vi hade prat och teater på jazzlektionen också, så jag gick hela vägen hem. Det tog 35 minuter i raskt och hurtig Moa-takt.

Jag hade tänkt att åka in till stan på ett event där, Pump up the Jam, som är ett streetbattle som åker runt i hela Sverige. En kompis i klassen skulle battlea där, några lärare från skolan skulle hålla i det och en av de lärare som jag har skulle vara domare. Men eftersom det tog sådan tid för killarna från Elektrolux att komma med frysen var det ingen idé att åka dit. Tråkigt.

Nu är det ju oktober och då är det ju alltid dags för Törebodas ungdomsläger. Jag ska dit imorgon och det ska bli så skönt.

Idag träffade jag en av de som bor i mitt hus och han har en "Grey leader-grey leader" alphahund, till och med med stympad svans. En sådan här om någon missat vilken jag menade:

Amanda var här ikväll. Vi åt mackor, kex och ost, drack te och såg på matchen mellan Sverige-Holland. Vi pratade av oss, så där som man behöver ibland med en god vän. Vi pratade bland annat om något skrämmande som vi båda har observerat sedan vi kom hit, nämligen detta: Stockholms invånare är kalla. De bryr sig inte. Självupptagenhet. Det är inte bara sådant man har som fördomar mot detta folk, det är faktiskt sant. Skrämmande sant.

Sådant gör att man längtar hem till skogen. Hem till grannsämja. Hem till skogen där man hälsar hjärtligt med "grannar" som bor tre mil bort.

Men man ska ju inte dra alla stockholmare över en kant. Idag träffade jag faktiskt en fantastisk tvättäkta (för mig) stockholmare med familj, nämligen Martin "Luddskalle" Zetterquist. Han har sitt kontor vägg i vägg med min skola och där träffade jag honom med han fina familj som jag inte har i minne att jag träffat förut. Hans yngsta dotter dansar kvällskurs på min skola med samma balettlärare som jag har. Det var så himla kul att få se honom!

Nu har vi uppdansning i skolan. Det betyder att vi har några kortare lektioner nu tisdag, onsdag och torsdag då vem som helst kan få komma och se på. Syftet är att våra lärare ska få se hur vi är i de andra ämnena. Det gick bra, väldigt bra faktiskt.

Nu vann Sverige! Nu kommer jag sova gott. Imorgon ska jag dessutom till Edward och sova hos honom. Lycka!

Den här veckan har varit riktigt tung. Muskler och leder är helt slut, energin är borta med vinden och motivationen sviktar. Men när det är på det sättet finns det ju bara en sak att göra, nämligen bita ihop och köra på. Det är lov om tre veckor vilket betyder en hel veckas välbehövlig vila. Det ska bli skönt.