dans -

Vecka tre del 2

Om jag var en ynklig och vek person skulle jag säga att jag nästan har brutit foten och i princip amputerat tummen. Nu är jag ju ingen ynklig och vek person så jag säger i stället att jag känner av foten lite och att jag råkade böja tummen lite för mycket på breakingen.

Okej, foten gick till så att vi hade street med Robban och vi hade en ganska lätt koreografi som var väldigt kul. Fart och fläkt. Men mina muskler sa tillslut stopp och belägg och strejkade, vilket ledde till att jag trampade snett i ett steg. Min tanke var så klart "äsch det går över om 20 minuter", men på breaking-lektionen som var efter kände jag att den ändå inte ville vara med.

Så nu ligger jag här med en svullen fot i vädret. Får se imorgon hur det känns, men jag tror nog att det ska bli bra snart.

Dagarna går verkligen så himla fort! Även om lektionerna är kämpiga och en del av dem sliter man sig gul och blå genom så är ändå livet behagligt.

Igår sov jag hos Edward. Sådant är verkligen beroendeframkallande! Typiskt. Men det är skönt att ändå bo här i Stockholm så man kan sova lite längre. Varje morgon den här veckan när jag har vaknat har jag längtat efter att få gå och lägga mig igen. Man blir ganska trött av hård träning.

Love.

2011-09-07 @ 20:42:20 Allmänt Permalink

Kommentarer

Postat av: Bïlly

Ajaj.

Linda foten. Vila högt.

Passa på att vila resten av kroppen samtidigt.

Kram.

2011-09-08 @ 00:10:38

Postat av: Systeryster

Usch då. Tråkigt att skada sig när allt man gör är vara i rörelse annars... Hoppas det inte är något illa utan att det går över fort!

Du får skaffa en nalle som du sprutar Edwards parfym på. :)

Om det inte räcker kan du tejpa fast en bild på Edward på nallens ansikte. Kanske sätta på nallen Edwards använda kallingar?

Puss!

2011-09-08 @ 19:00:42

Postat av: amanda berggren

Jag tror såhär:

Det måste vara lite tufft och kämpigt, för det är då man får resultat. Bästa resultat vinner den som är trägen, envis och viljestark. Och Moa, om det är något du har, så är det en kämparglöd. Så kämpa på med blod, svett och tårar! Det kommer släppa, ge resultat, och framför allt, så kommer allt det där vara så litet, så ytligt, när du väl har klarat det!

Och från Uppsala kommer du alltid ha någon som tror på dig!

Keep up the good work!

2011-09-11 @ 20:43:24

Trackback