Dag nummer fem.

Pjuh. Äntligen fredag. Kanske hemskt att erkänna, men det är faktiskt skönt med helgen. Slitsam vecka med hårda pass och rivstart för muskler och hjärna. Jag känner också nu, speciellt i jazzklasserna, att jag förstår varför jag skulle ha gått förberedande egentligen. Jag hinner inte riktigt med och känner bara mer och mer hur lite grund jag fick att stå på av Ålsta egentligen. Men jag ger inte upp! Det krävs bara lite mer av mig, speciellt nu i början tänker jag.

Klassen känns bättre nu, men det är fortfarande inte bekvämt. Vi hade väldigt bra övningar igår på den moderna klassen, men det känns ändå inte tillräckligt. Men jag har ju sett sådant här förr och vet i princip hur det slutar. Is i magen!

Nu är jag hemma! Det är så himla skönt att få prata med mamma och pappa, bara vara med dem. Imorgon blir det ridning hela dagen och antagligen på söndag också. Sedan är det marsch upp till hårdträningen igen.

Nu ska jag sova så sött i min egna säng.. Mmmmm!


Love.

Kommentarer
Postat av: Systeryster

Ja, visst! Kämpa på! Har du högt tempo från början så kommer du spring om folk sedan när du kommit ifatt. :)



Safari har slutat visa vilka sidor som är uppdaterade så nu missade jag att du skrivit... Typiskt. Bättre sent än aldrig... :)



Längtar efter dig!

PUSS

2011-08-30 @ 22:05:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0